På riksgalden.se använder vi kakor (cookies) för att förbättra användarupplevelsen för dig och för att samla in statistik. Vi använder också kakor för webbanalys så vi kan förbättra vår webbplats. Mer om kakor (cookies).
Resolution – hantering av banker i kris
Riksgälden kan ta kontroll över en krisande bank eller institut för att upprätthålla den finansiella stabiliteten. Detta förfarande kallas resolution. Genom resolution kan staten agera snabbt och kraftfullt för att hantera en finansiell kris utan att skattemedel sätts på spel.
I stället för att låta en krisande bank gå i konkurs kan staten – genom Riksgälden – ta över kontrollen och hantera den genom ett särskilt förfarande kallat resolution. Resolution är ett sätt hantera banker utan att verksamheten omedelbart stängs ner. I stället sker en ordnad rekonstruktion eller avveckling av banken i syfte att begränsa skadeverkningarna för bankens kunder, den finansiella stabiliteten och samhällsekonomin i stort. Under tiden som resolutionsförfarandet pågår, hålls banken öppen så att kunderna har tillgång till sina konton och övriga tjänster precis som vanligt.
Resolution kan genomföras på olika sätt. Inom ramen för resolution kan den krisdrabbade banken till exempel säljas till en annan bank eller återkapitaliseras genom att vissa borgenärer får sina skulder nedskrivna eller konverterade till aktier. Gemensamt för de olika tillvägagångssätten är dock att krishanteringen i första hand ska bekostas av bankens egna aktieägare och långivare. På så sätt undviker man att skattebetalarna behöver stå för kostnaderna – såsom ofta varit fallet vid tidigare bankkriser.
Skattebetalarna ska inte behöva stå för notan om det inträffar en bankkris.
Resolution förutsätter planering och förberedelser
Resolution är ett ingripande förfarande och ska därför bara användas för banker som bedöms som systemviktiga. Övriga institut kan försättas i konkurs eller hanteras genom likvidation.
Bedömningen av vilka institut som behöver hanteras genom resolution är en del av det löpande planeringsarbete som Riksgälden bedriver. Som en del i planeringsarbetet lägger Riksgälden även fast strategier för hur resolution bör genomföras för vart och ett av de institut som bedöms som systemviktigt. Riksgälden gör även en bedömning av förutsättningar för att kunna genomföra resolution på ett effektivt sätt för institutet i fråga – en så kallad resolutionsbarhetsbedömning.
Läs mer om planering inför resolution
Insättningsgarantin gäller alltid
Insättningsgarantin gäller oavsett hur ett krisdrabbat institut hanteras. Skyddet för insättare är detsamma oavsett om institutet försätts i konkurs eller i resolution.
Delat ansvar för finansiell stabilitet i Sverige
I Sverige ansvarar Finansdepartementet, Finansinspektionen, Riksbanken och Riksgälden tillsammans för att hålla det finansiella systemet stabilt. Myndigheterna har olika roller och ansvar men samspelet mellan dem är centralt, både i det förebyggande arbetet och i krishantering.
Det finns också ett finansiellt stabilitetsråd som har upprättats för att främja samverkan kring frågor som rör finansiell stabilitet. Där möts regelbundet företrädare för regeringen och myndigheterna för att diskutera stabilitetsläget och behov av förebyggande åtgärder för att motverka finansiella kriser.