© peopleimages.com - stock.adobe.com
Psykosociala risker och deras konsekvenser för den psykiska och fysiska hälsan är några av de största utmaningarna när det gäller arbetsmiljö. Förutom de psykosociala riskernas negativa effekt på den individuella hälsan kan de också inverka negativt på organisationers och nationella ekonomiers effektivitet.
Stress, ångest och depression utgör det näst vanligaste arbetsrelaterade hälsoproblemet som drabbar europeiska arbetstagare. Att ta upp frågor om psykisk ohälsa och utmaningar på arbetsplatsen är fortfarande förknippat med rädsla för stigmatisering. Samtidigt uppgår andelen arbetstagare som uppger att de utsätts för riskfaktorer som kan inverka negativt på deras psykiska hälsa till närmare 45 procent. När psykosociala risker betraktas som en organisatorisk fråga snarare än en individuell svaghet kan de dock hanteras på samma strukturerade och organiserade sätt som andra arbetsmiljörisker.
Vad är psykosociala risker?
Psykosociala risker uppstår på grund av bristfällig utformning av arbetsmetoder och dålig arbetsorganisation och arbetsledning samt till följd av ett bristande socialt sammanhang på arbetsplatsen. De kan få negativa psykiska, fysiska och sociala konsekvenser. Några exempel på arbetsvillkor som kan leda till psykosociala risker är
- alltför stor arbetsbelastning,
- motstridiga krav och bristande tydlighet när det gäller befattningar,
- brist på deltagande i beslutsfattande som påverkar arbetstagaren,
- brist på inflytande över hur arbetet utförs,
- illa hanterad organisationsförändring,
- osäkra anställningsförhållanden,
- ineffektiv kommunikation,
- brist på stöd från chefer eller kollegor,
- mobbning och sexuella trakasserier,
- svåra kunder, patienter, elever osv.
När man tar ställning till krävande arbetsvillkor är det viktigt att inte blanda samman psykosociala riskfaktorer såsom alltför stor arbetsbelastning med förhållanden där det, även om arbetsuppgifterna är stimulerande och ibland utmanande, finns en stödjande arbetsmiljö där arbetstagarna har tillräcklig självständighet samt är välutbildade och motiverade att prestera efter bästa förmåga. En god psykosocial miljö främjar goda prestationer och personlig utveckling samt arbetstagarnas psykiska och fysiska välbefinnande.
Arbetstagarna upplever stress när de samlade kraven på deras arbete är alltför stora och större än deras förmåga att hantera dem. Utöver relaterade psykiska hälsoproblem som utbrändhet, ångest, depression och till och med självmordstankar, kan arbetstagare som lider av långvarig stress så småningom även utveckla allvarliga fysiska hälsoproblem såsom hjärt- och kärlsjukdomar eller muskel- och skelettbesvär.
För organisationen innebär de negativa effekterna bland annat dåliga övergripande affärsresultat, ökad frånvaro och sjuknärvaro (arbetstagare som kommer till arbetet när de är sjuka och inte kan arbeta effektivt), högre personalomsättning samt ökad olycks- och personskadefrekvens. Frånvaro i samband med psykisk hälsa tenderar att vara längre än frånvaro på grund av andra orsaker, och arbetsrelaterade riskfaktorer är en viktig aspekt som bidrar till en ökad andel förtidspensioneringar. De uppskattade kostnaderna för företag och samhälle är betydande och uppgår till flera miljarder euro på nationell nivå.
Hur betydande är problemet?
Enkätundersökningen Pulsen på arbetsmiljön som genomfördes av EU-Osha 2022 visar att 27 procent av arbetstagarna upplever stress, ångest eller depression som orsakats eller förvärrats av arbetet. Några av de psykosociala risker som har visat sig ha den mest skadliga effekten på arbetstagarnas hälsa är obekväma arbetstider och hög arbetsintensitet.
Ett förebyggande, helhetsinriktat och systematiskt tillvägagångssätt för att hantera psykosociala risker anses vara det effektivaste. EU-Oshas europeiska företagsundersökning av nya och framväxande risker (Esener) undersöker hur psykosociala risker uppfattas och hanteras i olika europeiska företag och identifierar de främsta drivkrafterna, hindren och behoven av stöd. Undersökningen visar att psykosociala risker anses vara mer utmanande och svårare att hantera än ”traditionella” arbetsmiljörisker. Ytterligare analyser visar att särskilt mikro- och småföretag tenderar att underskatta psykosociala risker och ofta saknar lämpliga förebyggande åtgärder. Det finns ett behov inom alla företag och alla medlemsstater av att öka medvetenheten och tillhandahålla enkla praktiska verktyg på sektoriell basis för att hantera arbetsrelaterade psykosociala risker.
Vad kan göras för att förebygga och hantera psykosociala risker?
Europeiska unionens politik erkänner att psykisk hälsa måste behandlas på ett övergripande sätt inom alla politikområden, inklusive psykisk hälsa på arbetsplatsen.
Med rätt tillvägagångssätt kan psykosociala risker förebyggas eller hanteras framgångsrikt, oavsett företagets typ eller storlek.
Att hantera arbetsrelaterade psykosociala risker är inte bara en moralisk skyldighet och en god investering för arbetsgivarna, det är ett rättsligt krav som fastställs i ramdirektiv 89/391/EEG, med stöd av arbetsmarknadsparternas ramavtal om arbetsrelaterad stress samt trakasserier och våld i arbetet.
Arbetsgivarna har ett rättsligt ansvar att säkerställa att risker på arbetsplatsen bedöms och kontrolleras på rätt sätt. Det är viktigt att involvera arbetstagarna i denna process för att säkerställa en bättre och effektivare identifiering och hantering av riskerna. Arbetstagarna och deras företrädare har bäst förståelse för de problem som kan uppstå på deras arbetsplats, och att involvera dem har visat sig vara en framgångsfaktor när det gäller att bekämpa psykosociala risker på arbetsplatsen.
Du hittar ytterligare praktisk vägledning här.
