Ordlista

Vid additiv tillverkning används data, programvara för datorstödd konstruktion (CAD) eller 3D-skannrar för att styra maskinvara så att den deponerar material lager efter lager, i exakta geometriska former. Som framgår av namnet innebär additiv tillverkning att man adderar material för att skapa ett föremål. Även termerna 3D-printing och prototypframställning används ibland för additiv tillverkning, men dessa processer är egentligen subtyper av additiv tillverkning.

Personalhantering som samlar in uppgifter, ofta i realtid, om arbetsplatsen, arbetstagarna och det arbete de utför. Dessa uppgifter matas sedan in i en AI-baserad modell som fattar automatiserade eller halvautomatiserade beslut eller ger beslutsfattare information om frågor som har samband med personalhantering.

Prognosmodeller som använder AI för dataanalys i syfte att förutsäga olika faktorer relaterade till arbetstagare, såsom de modeller som används för personalanalyser. Dessa kan till exempel användas för att förutse vem i personalen som med störst sannolikhet snart kommer att lämna företaget på grund av stress eller utbrändhet eller bristande motivation och därför bör få mer uppmärksamhet av cheferna.

En given uppsättning instruktioner som beskriver hur en dator eller människa kan utföra en åtgärd, arbetsuppgift eller procedur eller lösa ett problem.

Algoritmisk transparens är principen att faktorerna som påverkar algoritmernas funktion och resultat ska vara synliga, eller transparenta, för de arbetsgivare, beslutsfattare och arbetstagare som använder, styr och påverkas av systemen som använder dessa algoritmer. Det är viktigt att arbetstagarrepresentanter medverkar för att skapa förtroende för systemen bland arbetstagarna.

En typ av personalhantering där enkla (dvs. utan ”intelligens”) algoritmer och digitala tekniker (t.ex. utrustning för monitorering av arbetstagare, datorer eller programvara för ansiktsigenkänning) används för automatiserad eller halvautomatiserad hantering av personal. Detta gör det möjligt att automatisera ett stort antal uppgifter i samband med personalhantering (t.ex. schemaläggning, skiftplanering och monitorering av arbetstagare med hjälp av kroppsburen utrustning). AI-baserad arbetsledning av personal innefattar den intelligenssimulering som krävs för att hantera osäkerhet (och t.ex. ger olika utfall beroende på förändringar i miljön), medan algoritmisk hantering är deterministisk (dvs. ger alltid samma utfall med givna indata).

Tillskrivande av mänskliga egenskaper, känslor eller avsikter hos icke- mänskliga enheter (t.ex. robotar).

Arbete via digitala plattformar avser betalt arbete som tillhandahålls på eller förmedlas via en onlineplattform, det vill säga en plattform online som drivs med digital teknik som gör det lättare att matcha efterfrågan på och utbudet av arbetskraft.

Metoden att samla information om anställda, såsom var de befinner sig, deras välbefinnande och aktuella arbetsuppgift, i syfte att följa arbetsprestationen, säkerställa att inga anställda bryter mot företagets policyer och identifiera hälsoproblem och säkerhetsrisker.
Arbetstagarmonitorering rapporteras medföra brott mot dataskyddslagstiftningen och arbetstagarnas personliga rättigheter och kan leda till stress och psykisk ohälsa.

En mer integritetskränkande övervakning av arbetstagare som också sträcker sig utanför arbetet och inkluderar saker som spårning av inlägg i sociala medier och besök på olika webbplatser för att samla in så mycket information som möjligt om arbetstagarna. Metoderna för övervakning av arbetstagare kan strida mot dataskyddslagstiftningen och arbetstagarnas personliga rättigheter och kan leda till stress och psykisk ohälsa.

AI avser system som visar prov på ett intelligent beteende genom att analysera sin omgivning och vidta åtgärder – med en viss grad av autonomi – för att uppnå specifika mål. AI-baserade system kan vara helt programvarubaserade och verka i den virtuella världen (t.ex. röstassistenter, programvara för bildanalys, sökmotorer och tal- och ansiktsigenkänningssystem), eller inbäddas i maskinvara (t.ex. avancerade robotar, självkörande bilar, drönare eller applikationer för sakernas internet).

AI avser system som visar prov på ett intelligent beteende genom att analysera sin omgivning och vidta åtgärder – med en viss grad av autonomi – för att uppnå specifika mål. AI-baserade system kan vara helt programvarubaserade och verka i den virtuella världen (t.ex. röstassistenter, programvara för bildanalys, sökmotorer och tal- och ansiktsigenkänningssystem), eller inbäddas i maskinvara (t.ex. avancerade robotar, självkörande bilar, drönare eller applikationer för sakernas internet).

Användning av system eller tekniska förfaranden för att göra det möjligt för en enhet eller ett system att (delvis eller helt) utföra en funktion som tidigare utfördes, eller skulle kunna utföras (delvis eller helt), av en människa.

Termen avancerad robotteknik avser konstruktionen, tillverkningen och användning av maskiner som kan utföra svåra och komplexa uppgifter med hjälp av AI för att interagera med den verkliga världen omkring dem

En typ av robot som är konstruerad för att utföra arbetsuppgifter i samarbete med arbetstagare inom olika industrisektorer.

Skydd av datorsystem och datornätverk mot utlämnande av uppgifter samt stöld av eller skada på maskinvara, programvara eller elektroniska data, liksom mot att de tjänster som tillhandahålls avbryts eller riktas till fel mottagare.

Processen att utvinna insikter och kunskap från data med användning av statistiska tekniker och verktyg eller genom andra metoder.

En tjänst eller plattform online som drivs med digital teknik (inklusive med mobilappar) som ägs och/eller drivs av ett företag och som underlättar matchningen mellan efterfrågan på och utbudet av arbetskraft som tillhandahålls av en plattformsarbetare. Exempel på plattformar är Uber, Glovo, Wolt och Task Rabbit.

Distansarbete är alla former av arbetsupplägg för att kunna arbeta hemifrån eller, mer generellt, någon annanstans än i arbetsgivarens lokaler eller på en fast plats. I detta sammanhang ligger fokus på distansarbete som möjliggörs av digital teknik (t.ex. persondatorer, smartmobiler, bärbara datorer, programvarupaket och internet).

En gren av maskininlärningen som använder (artificiella) neurala nätverk för att efterlikna en mänsklig hjärna och förbättra inlärningskapacitet inom ramen för artificiell intelligens.

Exoskelett är kroppsburna enheter som modifierar de inre eller yttre krafter som verkar på kroppen och på så sätt ökar eller understödjer användarens styrka. För arbetstagare som har på sig exoskelett i yrket (både aktiva och passiva) kan flera riskscenarier identifieras i samband med långvarig användning av denna utrustning.

Förlust av kompetensoch kunskap som är nödvändig för att genomföra ett arbete som en konsekvens av automatisering..

En arbetsuppgift som kräver att en eller flera fysiska handlingar utförs för att kunna slutföras.

Halvautomatiserat beslutsfattande avser mänskliga beslut med stöd av resultat från automatiserade datoralgoritmer (med eller utan AI- integrering), medan helt automatiserat beslutsfattande avser beslutsfattande där datoralgoritmerna fattar beslut med full autonomi.

En industrirobot är en automatiskt styrd, omprogrammerbar, mångsidig manipulator, som är programmerbar med tre eller flera axlar och som kan vara fast eller mobil.

Interaktion mellan människa och robot (HRI) avser undersökningen av interaktioner mellan människor (användare) och robotar. Detta är ett tvärvetenskapligt forskningsfält med bidrag från områdena interaktion mellan människa och dator, artificiell intelligens, robotteknik, taligenkänning samt samhällsvetenskap (psykologi, kognitionsvetenskap, antropologi och mänskliga faktorer).

Det finns två typer av kameror, nämligen grundläggande system som endast registrerar signaler som kan lagras och/eller övervakas aktivt, samt intelligenta system som använder algoritmer för att tolka data, exempelvis i förhållande till miljön och/eller beteenden.

En gren av fysiken som utvecklats inom klassisk mekanik och beskriver den geometriskt möjliga rörelsen hos punkter, kroppar (föremål) och system av kroppar (grupper av föremål) utan beaktande av de påverkande krafterna (dvs. rörelsens orsaker och verkningar).

En arbetsuppgift som det krävs ett antal mentala processer för att slutföra, såsom beslutsfattande, mönsterigenkänning och tal- eller språkbaserade uppgifter.

Processen att förvärva/lära sig ytterligare färdigheter.

Kroppsburen utrustning är små elektroniska enheter med sensorer och datorkapacitet (t.ex. smarta armbandsur, dataglasögon eller andra enheter med inbäddade sensorer eller etiketter) som kan placeras på olika kroppsdelar för att samla in data som överförs till andra digitala system för att behandlas. De kan användas för att analysera fysiologiska eller psykologiska data såsom känslor, sömn, rörelser, puls, kroppstemperatur och blodtryck, via applikationer som antingen installeras på själva enheten eller på externa enheter såsom molnanslutna smartmobiler.

Maskininlärning är en gren inom artificiell intelligens som behandlar hur datorer på egen hand utifrån data kan lära sig, utvecklas och förbättras utan mänskligt ingripande.

Molnbaserade datortjänster avser den efterfrågestyrda tillgängligheten av tjänster på fjärrservrarna i molnet (t.ex. datalagring och datakraft) som levereras till användaren via internet.

Molnet är ett nätverk av fjärrservrar runt om i världen som är sammankopplade och fungerar som ett enda ekosystem. Dessa servrar är konstruerade för att antingen lagra och hantera data, köra applikationer eller leverera innehåll eller en tjänst (t.ex. strömmande av videor, webbmejl, kontorsrelaterade produktivitetsprogram eller sociala medier). Filer och data är åtkomliga online från alla enheter som är anslutna till internet.

Nya övervakningssystem på arbetsmiljöområdet använder digital teknik för att samla in och analysera data från arbetstagarna och/eller arbetsmiljön för att identifiera och bedöma risker, förebygga och/eller minimera skada och främja god arbetsmiljö.

Obemannade luftfartygssystem består av luftfartygets skrov och kraftförsörjning, sensorer, fjärroperatör, omborddator och styrdon. Sensorer samlar information om luftfartygets miljö och styrdonen ger upphov till dess rörelse. Operatören kan få information genom att titta direkt på luftfartyget (flygning inom synhåll) eller genom att titta på film som överförs från luftfartyget (flygning utom synhåll).

Processen att förvärva/lära sig nya färdigheter.

Tillämpning av AI-baserad personalhantering som väntas förbättra beslutsfattandet när det gäller olika aspekter av hanteringen av personalresurser. I analysen används digitala verktyg och data för att mäta, rapportera och förstå anställdas arbetsprestation.

Systemet för hantering av kundrelationer är integrerade informationssystem för styrning som används för att schemalägga, planera och kontrollera verksamheten för försäljning och förhandsförsäljning vid en organisation. Dessa system består av maskinvara, programvara och nätverksverktyg som syftar till att förbättra övervakningen av och kommunikationen med kunder.

RFID är en trådlös sensorteknik som bygger på detektering av elektromagnetiska signaler och innefattar tre komponenter: en antenn eller spole, en transceiver (med avkodare) och en transponder (RFID- etikett). […] Radiosignaler sänds ut av antennen för att etiketten ska aktiveras och data ska läsas och skrivas till den.

Sakernas internet (IoT) är ett cyberfysiskt system där den insamlade informationen via internet överförs till datorer för att samla data om produktions- och arbetsprocesser och för att analysera dessa data med aldrig tidigare uppnådd granularitet. Detta innebär att människor skapar ett ”allmänt utbrett kunskapssamhälle, där alla apparater [...] ingår i ett nätverk”. Sakernas internet omformar vår samverkan med den fysiska världen genom enheter som är sammankopplade via en plattform (dvs. molnet) och utför funktioner som är adaptivt baserade på indata och programmering.

Smart personlig skyddsutrustning är den sista skyddsnivån som ska användas mot faror för arbetstagare när farorna inte går att eliminera eller riskerna med dem inte kan motverkas ytterligare genom kollektiva eller organisatoriska åtgärder, teknisk konstruktion eller underhållsmetoder. Smart personlig skyddsutrustning kombinerar traditionella klädesplagg med smarta delar, såsom sensorer, detektorer, dataöverföringsmoduler, batterier och kablar.

Paraplyterm som används om nya system för övervakning och förbättring av arbetstagares hälsa och säkerhet. Detta innefattar exempelvis smart personlig skyddsutrustning (som kan identifiera halterna av gaser och toxiner, bullernivåer och högrisktemperaturer), kroppsburen utrustning (som kan interagera med arbetstagare, med sensorer som kan byggas in i skyddshjälmar eller skyddsglasögon) och mobila eller statiska system som använder kameror och sensorer (t.ex. drönare som effektivt kan ta sig till och övervaka farliga områden på arbetsplatser så att människor inte behöver utsättas för fara inom bygg- och gruvindustrin).

Snedvridning av data föreligger när data systematiskt innehåller vissa typer av fel för vilka vissa element i ett dataset är mer eller mindre viktade och/eller vanligt förekommande än andra. Sociokulturella fördomar och övertygelser hos programmerare eller programvaruutvecklare kan vara orsaken till att system samlar in och producerar snedvridna data.

Spelifiering avser företeelsen att föra in idéer och begrepp från spel, såsom belöningar för delmål, i arbetsmiljön och arbetsprocesserna för att styra arbetstagaren mot beteenden som är önskvärda för arbetsgivaren för att i slutänden öka effektiviteten och produktiviteten. Det kan främja samarbete och samverkan mellan team, minska stress och förbättra arbetstagarnas allmänna tillfredsställelse på arbetsplatsen.

Dataset som kännetecknas av volym (stor storlek), hastighet (ständigt växande) och typ (strukturerad och ostrukturerad form såsom texter) och ofta används av AI-maskiner.

Tillit kan definieras som attityden att ett medel [automatiseringsteknik, dvs. avancerad robotteknik] kommer att underlätta uppnåendet av en persons mål i en situation som kännetecknas av osäkerhet och sårbarhet.

VR är ett datorgenererat scenario som simulerar en verklig upplevelse medan AR kombinerar verkliga upplevelser med datorgenererat innehåll. AR kan definieras som en omslutande teknik som suddar ut gränsen mellan den verkliga och den virtuella världen och förhöjer användarens interaktion med omvärlden. I praktiken pekar AR- användare med sina enheter (smartmobiler, kroppsburen utrustning osv.) mot en viss bild, som har registrerats och behandlats för att skapa projektioner (två- eller tredimensionella) som användaren kan interagera med.

”Human-in-command”-strategin för digital omvandling, artificiell intelligens och digitala tekniker ger stöd för men ersätter inte mänsklig kontroll och mänskliga beslut eller information till, samråd med och deltagande av arbetstagare. Om utformningen, utvecklingen och användningen av digitala system sker med människan i centrum kan de användas som stöd för arbetstagare samtidigt som människan fortsätter att ha kontrollen över dem.